Fotografen Ingemar Joelsson

Jag har varit intresserad av fotografi sedan tonåren. Jag gjorde mina första erfarenheter med en Kodak lådkamera, bytte sedan upp mig till en Zeiss bälgkamera och så småningom till en Rolleiflex-kamera. Det tog ganska lång tid innan jag började med systemkameror, först Minolta och sedan Nikon, som kom att bli min favorit.

 

Jag gick tidigt på de fotokurser, som var tillgängliga i uppväxtårens Uppsala. Jag deltog i fototävlingar - och vann priser. Jag tog intryck av den tidens "stora fotografer".

 

Men det var väl inte förrän under åren som läkare vid Karolinska institutets kvinnoklinik vid Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm, som jag fick riktig stimulans. Jag råkade få arbetsrum vägg i vägg med fotografen Lennart Nilsson. Vi utvecklade en mångårig vänskap. Jag hjälpe homom att få tilgång till de fosterbilder, med vilka han slog igenom. Lennart hjälpte mig genom att jag fick vara hans assietent vid flera av hans fotouppdrag för Bonniers bokförlag och för Life Magazine.

 

Själv kan jag mycket väl identifiera hur mitt intresse för fotografi delades:
ett för mig självklar intresseområde var och är naturfotografi, ett annat arkitekturfotografi, där kyrkofotografering utgör en stor och betydande del. Fotografering av publika konstverk och skulpturer har alltid lockat mig, men det är en svår och tidskrävande verksamhet. Foto av produkter, preparat-askar och förpackningar räknar jag till "stilleben", medan det mest intressanta i den gruppen är foto av växter och insekter.

 

Det mest intressanta av allt - porträttfoto försöker jag fortfarande tränga in i. Det fordrar en studio med möjlighet till professionell ljussättning. Jag har valt Broncolor i Schweiz som samarbetspartner när det gäller ljus.